Lånord är ord som vi numera använder i svenska språket som vi från början lånat in från andra språk. Några av de språk vi lånat ord ifrån är latin, tyska och franska. Vi kommer titta på lånord utifrån de olika språkliga epokerna vi arbetat med för att ytterligare förstå det svenska språkets uppbyggnad. Kunskapskraven kommer att testas med en skriftlig uppgift.
Såhär står det i kursplanen för Svenska 1:
Ämnets syfte:
”Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.”
Centralt innehåll:
”Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.”
”Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.”
”Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.”
Sammanfattning av det vi ska arbeta med:
- Runsvenskan hade få lånord från andra språk utan de flesta ord från denna period är arveord.
- Under nästa epok, klassisk fornsvenska, kristnades Sverige och vi fick många lånord från latin och grekiska. Exempel på dessa är altare, kyrka och kors. Sverige började också samarbeta med Tyskland och på så sätt fick vi även tyska lånord under samma epok. Några tyska lånord från denna tid är stad, skomakare och makt.
- Handeln med Tyskland ökade under den yngre fornsvenskan och de tyska lånorden blev alltfler, till exempel betala, socker och arbeta.
- Tänk på! Vi fick lånord från Tyskland under både den klassiska och den yngre fornsvenskan och det kan ibland vara svårt att veta exakt från vilken epok vissa av lånorden kom.
- Under den äldre nysvenskan tyckte Sverige att franskan var ett spännande språk och man lånade ord från Frankrike. Exempel på dessa är avisera, estimera och condition.
- Under den yngre nysvenskans första halva, 1700-talet, lånade svenskan ord från många olika språk. Man fick alltmer kontakt med de europeiska länder som ligger i närheten av Sverige och de märks på de lånord man fick då. Fler lånord kom från franskan, till exempel frisyr och journalist. Man fortsatte låna ord från tyskan och fick under denna epok bland annat linjal och vulkan. Engelskan, som idag är viktig för oss, började så smått komma in i svenskan. Vi fick till exempel lånorden potatis och mugg.
- Den yngre nysvenskan fortsatte under 1800-talet och även då kom lånorden främst från tyskan (stormakt och utlandet), engelskan (tunnel och banta) och franskan (omelett och refräng).
- Nusvenskan som är vår sista epok hittills sträcker sig, som ni vet från början på 1900-talet och fortsätter än idag. Eftersom världen blivit alltmer internationell har lånorden ökat drastiskt och jag berättar om de nusvenska lånorden i ett klipp som kommer läggas upp innan lektionen.
På lektionen kommer vi prata ytterligare om varför vi har lånord från dessa språk under de olika epokerna och främst diskutera vilka attityder som finns till lånord och den språkliga variation som uppstår när vi tar in ord från andra språk.
Att fundera på inför lektionen:
- Varför tror du att vi fick in lånorden från just dessa språk, och varför under just dessa epoker? Vad beror det till exempel på att vi fick latinska lånord under den klassiska fornsvenskan och franska lånord under den äldre nysvenskan?
- Varför tror du att vi fått så många lånord från just tyska, franska och engelska?
- Kan du komma på några lånord vi fått nyligen?
- Vilket språk tror du att vi kommer låna ord ifrån i framtiden?
- Hur ser du på lånord? Är det något bra eller dåligt?