Huvudfrågor som kommer tas upp/diskuteras under arbetsmomentet:
- Hur kan dialekter delas in?
- Vilken roll spelar dialekter?
- Vad kännetecknar olika dialekter (typiska ord och uttryck, hur låter det osv.)
Fakta inför lektion
En definition på dialekt: ”lokal variant av ett språk, bygdemål”.
Till skillnad från ett språk har dialekterna inget standardskriftspråk med specifika skrivregler.
Graden av dialekt
Man kan se olika nyanser mellan ”ren” rikssvenska och fullständig dialekt, vilket kan illustreras som nedan med nyanserna från vänster till höger (från hela landytans och till enskild sockens dialektgrad):
Riksspråk regionalt riksspråk utjämnad dialekt genuin dialekt
Riksspråk talas av väldigt få och den genuina dialekten, vilken är väldigt olik riksspråket, har blivit allt mer ovanlig. Det är en språkhistorisk utveckling som skett i och med samhällsförändringarna. Det som de flesta talar är regionalt riksspråk. Det kan definieras som en dialekt man lätt kan koppla till ett större område, men inte mer precist. Däremot är utjämnad dialekt mer karakteristiskt och är det man kan kalla värmländska, göteborgska osv. Det går lätt att förstå den, till skillnad från den genuina dialekten skulle den inte behöva textas på tv.
Dialektgrupper
Man kan dela in dialekterna i de större grupperna sveamål, götamål, sydsvenska mål, gotländska mål, norrländska mål samt östsvenska mål (finlandsvenska och estlandssvenska dialekter) enligt kartan som visas i ett filmklipp i bloggen.
Diskussionsfrågor att fundera på innan första lektionen
- Vilket första intryck får du av en person beroende på dialekten? (diskutera utifrån olika dialekter och utgå från personliga erfarenheter)
- Använder du själv många dialektala uttryck och ord? Vilken betydelse ha de i så fall för dig?
- Finns det tillfällen du talar mer dialekt eller mindre dialekt?
/IA