Språkförändrarna

Så här står det i kursplanen för Svenska 1:

Ämnets syfte:

"Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation."

Centralt innehåll:

"Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen." 

”Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation”

Sammanfattning:
Formellt och informellt språk har förmodligen funnits så länge människan har ristat eller skrivit. När ett språk är formellt kan man säga att språket är anpassat efter den typ av människor som tilltalas. Det kan handla om status eller ålder eller visa respekt inför andra, eller att få med så många som möjligt genom att involvera hela folket.

Genom tiderna har det formella och informella språket utvecklats och används på lite olika sätt. Runstenarna är ett bevis på att människan skrev, men det språket man lyckats få fram handlar främst om folk som dött och som ska hedras. Att det språket som talades lät precis likadant är ganska otroligt.

De första texter som hittats är lagtexter som skrevs av dem som arbetade med dessa, och de behövde bara använda ett sådant språk som medarbetarna använde. Katolska kyrkan tog in det formella latinet i kyrkan, folket som lyssnade förstod inte, men så var reglerna just då.

Det finns en föreställning om att det mest formella språket som kanske borde användas och förstås av alla är rikssvenskan som dök upp under Gustav Vasas tid. I ett brev Gustav Vasa skrivit till son ber han honom ta hand om sig på ett ganska formellt sätt. Det kan bero på att han faktiskt var kung och hade ett ansvar att vara proper, eller att det vanligtvis kändes lite mer högtidlig att skriva på ett sätt som såg fint och prydligt ut i brev. Dessutom innehåller brevet många bokstäver som inte behövs egentligen, stilen kallas kanslisvenska. Vanligt folk talade nog inte alls likt det skriftspråk man funnit. Bibelspråket blev en etapp i den språkliga förändringen, då Bibeln skulle översättas till svenska, tack vare kung Gustav Vasa.

Låneord började dyka upp i allmän skrift här och där, för att det var en stor inflytelsekälla till fina ord som var onödiga att hitta på en översättning till.

Folkskolor, väckelserörelser, nykterhetsrörelser och folkskolelärare gjorde under 1800talet att det skriftliga språket blev mer likt det talade, för att det ansågs lite finare. Poängen med att försöka jämna ut skillnaderna i formellt och informellt språk var att alla skulle kunna känna sig delaktiga i beslut, möten och träffar med människor från olika platser i landet.

Idag är till exempel slang och dialekter något som kan accepteras av alla, men för inte alls länge sedan ville lärare i skolan få bort dialekter som ansågs vara så vedervärdiga att ingen borde tala så.

Att fundera på till lektionen:

 - När använder du ett formellt eller informellt språk? Varför?

 - Är alla nyhetssändningar idag formella/informella? Varför/varför inte?

 /Bella

I smågrupper, exempelvis två eller tre och tre, göra en dialog där någon använder ett formellt språk medan andra använder ett informellt. Dialogen ska framföras inför klassen och efteråt ska en diskussion hållas kring vad som kändes/lät bra/jobbigt/konstigt/märkligt. Situationer kan till exempel vara:

- besök på ett ålderdomshem
- arbetsintervju
- en tv-intervju med en politiker eller en kunglighet
- eget förslag

Dialogen ska vara ca 3-5 minuter

Vänd gärna på normen! En kung pratar ofta formellt i tv för att ge ett seriöst intryck. Vad händer om han skulle börja prata slang? Hur reagerar andra på det, hur reagerar du?

Dessa kunskapskrav kommer testas:

A
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande, begriplig och väldisponerad. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har god åhörarkontakt. Vidare kan eleven med säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen.

Eleven kan göra välgrundade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt, utifrån några olika perspektiv, om attityder till några olika former av språklig variation. 

C
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig, och dispositionen tydligt urskiljbar. Språket är ledigt och anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Eleven har viss åhörarkontakt. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel som stöder och tydliggör den muntliga framställningen.

Eleven kan göra välgrundade och nyanserade reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven utförligt, utifrån flera olika perspektiv, om attityder till flera olika former av språklig variation.

E
Eleven kan, i förberedda samtal och diskussioner, muntligt förmedla egna tankar och åsikter på ett nyanserat sätt samt genomföra muntlig framställning inför en grupp. Detta gör eleven med viss säkerhet. Den muntliga framställningen är sammanhängande och begriplig. Språket är till viss del anpassat till syfte, mottagare och kommunikationssituation. Vidare kan eleven med viss säkerhet använda något presentationstekniskt hjälpmedel.

Eleven kan göra enkla reflektioner över hur språklig variation hänger samman med talare och kommunikationssituation samt ge exempel på och nyanserat diskutera hur språk och språkbruk kan markera avstånd och samhörighet. Dessutom resonerar eleven översiktligt om attityder till någon form av språklig variation.

/Bella

Lånord är ord som vi numera använder i svenska språket som vi från början lånat in från andra språk. Några av de språk vi lånat ord ifrån är latin, tyska och franska. Vi kommer titta på lånord utifrån de olika språkliga epokerna vi arbetat med för att ytterligare förstå det svenska språkets uppbyggnad. Kunskapskraven kommer att testas med en skriftlig uppgift. 

Såhär står det i kursplanen för Svenska 1:

Ämnets syfte:

”Vidare ska undervisningen leda till att eleverna utvecklar kunskaper om det svenska språket, dess uppbyggnad och ursprung samt ge dem möjlighet att reflektera över olika typer av språklig variation. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information från olika källor.”

Centralt innehåll:

”Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.”

”Grundläggande språkliga begrepp som behövs för att på ett metodiskt och strukturerat sätt tala om och analysera språk och språklig variation samt diskutera språkriktighetsfrågor.”

”Dialekter och språklig variation i talat och skrivet språk som hänger samman med till exempel ålder, kön och social bakgrund. Skillnader mellan formellt och informellt språkbruk samt attityder till olika former av språklig variation.”

Sammanfattning av det vi ska arbeta med:

• Runsvenskan hade få lånord från andra språk utan de flesta ord från denna period är arveord.
• Under nästa epok, klassisk fornsvenska, kristnades Sverige och vi fick många lånord från latin och grekiska. Exempel på dessa är altare, kyrka och kors. Sverige började också samarbeta med Tyskland och på så sätt fick vi även tyska lånord under samma epok. Några tyska lånord från denna tid är stad, skomakare och makt.
• Handeln med Tyskland ökade under den yngre fornsvenskan och de tyska lånorden blev alltfler, till exempel betala, socker och arbeta.
• Tänk på! Vi fick lånord från Tyskland under både den klassiska och den yngre fornsvenskan och det kan ibland vara svårt att veta exakt från vilken epok vissa av lånorden kom.
• Under den äldre nysvenskan tyckte Sverige att franskan var ett spännande språk och man lånade ord från Frankrike. Exempel på dessa är avisera, estimera och condition.
• Under den yngre nysvenskans första halva, 1700-talet, lånade svenskan ord från många olika språk. Man fick alltmer kontakt med de europeiska länder som ligger i närheten av Sverige och de märks på de lånord man fick då. Fler lånord kom från franskan, till exempel frisyr och journalist.  Man fortsatte låna ord från tyskan och fick under denna epok bland annat linjal och vulkan. Engelskan, som idag är viktig för oss, började så smått komma in i svenskan. Vi fick till exempel lånorden potatis och mugg.
• Den yngre nysvenskan fortsatte under 1800-talet och även då kom lånorden främst från tyskan (stormakt och utlandet), engelskan (tunnel och banta) och franskan (omelett och refräng).
• Nusvenskan som är vår sista epok hittills sträcker sig, som ni vet från början på 1900-talet och fortsätter än idag. Eftersom världen blivit alltmer internationell har lånorden ökat drastiskt och jag berättar om de nusvenska lånorden i ett klipp som kommer läggas upp innan lektionen.

 På lektionen kommer vi prata ytterligare om varför vi har lånord från dessa språk under de olika epokerna och främst diskutera vilka attityder som finns till lånord och den språkliga variation som uppstår när vi tar in ord från andra språk.

Att fundera på inför lektionen:

• Varför tror du att vi fick in lånorden från just dessa språk, och varför under just dessa epoker? Vad beror det till exempel på att vi fick latinska lånord under den klassiska fornsvenskan och franska lånord under den äldre nysvenskan?
• Varför tror du att vi fått så många lånord från just tyska, franska och engelska?
• Kan du komma på några lånord vi fått nyligen?
• Vilket språk tror du att vi kommer låna ord ifrån i framtiden?
• Hur ser du på lånord? Är det något bra eller dåligt?

Mitt första inlägg.